M som i . . .

... morfar. Idag har vi varit hos mamma och hjälpt henne riva delar av altanen för att nästa vecka hjälpa henne glasa in den. Tårarna rann av och till... han ska ju sitta där i en stol och berätta om när han byggde den, ge tips och ideér, ge råd och säga att det blir bra, precis som han brukade. Fan det gör så ont, har så mycket jag vill säga honom, fråga honom och visa...

Usch en riktigt jobbig dag samtidigt som det är skönt att hjälpa henne, vi skulle ju gjort det om han varit kvar också. Men det är så mycket han missar, som han skulle varit med om.

Tar kvällen nu och hoppas att jag kan fortsätta skriva om semestern i morgon, har en hel del kvar att berätta för er.

Go natt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0