KAOS!!

Shit vilken dag! Eller rättare sagt kväll. Helt slut känns det som.
Trodde Peter skulle få komma hem men läkaren ville behålla honom till imorgon iallafall, vilket är bra MEN det är inte lätt att trösta en liten 3 åring som längtar så fruktsansvärt mycket efter sin pappa. Han fick ett utbrott tidigare på dagen som varade i ca 20 min. Fanns inget som hjälpte, tårarna sprutade på honom likt Lilleskutts tårar om ni minns dem från Bamse tidningarna.

Men helvetet bröt ut när Mattheus skulle åka på innebandy träningen. Mormor var som vanligt snäll och ställde upp och körde honom dit och Mio blev helt tokig för att han inte fick följa med. Sen grinade och skrek han i över 20 min, då somnade han!! Jag pratade med Peter i telefonen men han ville inte prata med pappa. INGET hjälpte, sen helt plötligt så hade han somnat.

Vaknade efter ca 30 min, pratade i sömn. Jag satte mej hos honom försökte prata lite med han, efter 10 min så blev han helt vannsinnig igen!! Bara ropade på mormor (som inte va här), jag fick inte prata med han eller röra han. Efter dryga 40 min kom äntligen mormo tillbaks med Mattheus. Hon erbjöd honom att få följa med henne hem och sova där inatt igen. Verkade som han ville det så jag hämtade lite kläder till honom men då ville han inte med henne!!

Kom fram till att han inte ätit särskilt bra under dagen men druckit desto mer. Hostar och snorar så det är väl en blandning av förkylning, pappalängtan och lite hungrig. Fick iallafall ihonom en ½ smörgås och en liten glass sen blev han nästan som vanligt igen. SOM TUR VA! Hade han inte gett sig vet jag inte vad jag hade gjort. Mitt uppe iallat så började Moa storgråta samtidigt som Mio inte ville släppa mej.... i mitt nästa liv ska jag bli bläckfisk tror jag.

Ja, nu ligger vi här hela högen i min säng och trängs. 3 av 4 sover, Mattheus kollar fotbollen på tv:n. Ska flytta bort Mathilda och Mio så det inte blir fullt så trång här. Skönt att ligga så här en stund och slappna av men att sova så här det går inte. Tror inte nån av oss sover särskilt bra då, absolut inte Moa. Hon får nästan panik nu av alla armar och ben och värmen.

Imorgon ska Peter få prata med läkaren mer och jag hoppas han får lite klarhet i det hela. Vad som händer och sker. Men jag hörde att han mådde mycket bättre idag, han lät som vanligt, förutom att han saknar oss mycket, precis som vi saknar honom.

Nä ni nu blir det till att försöka ladda batterierna till i morgon.
Kram Majsan

Kommentarer
Postat av: lillemor

men stackars söta så!!!..saknar pappa så..:(

hoppas så han snart får komma hem till er allihop nu

SNART!

det funkar inte om dom snackar med pappa i telefon? ibland blir det lättare,



ibland kan det bara göra saken värre..det är ju olika hur man mår just då..

ibland vägrar måns att ens snacka med pierre på hela veckan för han orkar inte tänkapå det. ibland pratar dom varje dag..



hoppas så han kan få komma hem idag och ni kan få prata om allt och se vad som händer och dom får se att pappa är okej..

en massa kramar till er allihop!!

2010-10-13 @ 07:37:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0