Dag 11

Mina syskon

Flera av er vet redan att jag och mina bröder är ganksa tajta. Visst vi tröttnar på varandra och säger säkert både ditten å datten om varandra emellanåt men när det verkligen gäller, när vindarna blåser hårt och kallt, ja då finns vi där för varandra.

Har två bröder.

Magnus född -72, 8 år äldre än mej. Äldst i skaran och väldigt beskyddande som sig en storebror bör vara.Ansvarfull och ekonomisk. Arbetar som lärare för elever med särskilda behov, bokstavsbarn och andra syndrom. Ett jobb som passar honom som handen i handsken eftersom han är lung och har tålamod (oftast) Har stått mej väldigt nära, särskilt innan själv skaffade familj.Idag har han en son som fyller 3 i vår, hans sambo har en son som är 16 och sen har de en foterhemsplacerad kille som fyller 17 snart. Detta gör ju att vi inte träffas dagligen längre men hörs ofta på telefon och försöker att gå till badhuset tillsammans med barnen på fredagar. Innan dess så var vi väldigt mycket tillsammans här hemma hos mej. Det är ju tack vare honom som Peter och jag träffades för 16 år sen. Peter var hans innebandytränare på den tiden....
Han är den idrotts intresserade.

Marcus född -74, 6 år äldre än mej. Mellan barnet i syskonskaran. Tar allt lite mer med ro, det ordnar sig.... Har 2 barn som är jämngamla med mina äldsta. En dotter som fyller 11 på samma dag som min Mathilda fyller 8 och en son som fyller 10 till sommaren. Vi träffas och hörs via sms och telefon. Han jobbar som musiklärare i Säffle och vad skulle passa honom bättre? Tror att han kan 11 instrument!! Bara han tar i ett så fixar han det! Snacka om att jag och Magnus blev lite irriterade när han kom hem coh satte på nån låt på stereon och lyssnade nån minut och sen bad oss visa var c var på pianot. Magnus och jag gick på musikskolan och lärde oss piano, noter hit och noter dit... Men Marcus han bara satte sig och lyssnade och fixade det ändå. Då gav jag upp...så det enda jag spelar idag i musikväg är spotyfi...

Ja, de är toppen båda två men visst blir man trött på dem i bland... men det blir ju aldrig de på mej.. Eller?

Orkade hitta ett gamalt kort på dem båda tillsammans!
Taget på Lammet & Grisen, Öland -99

Ja, dagens bekännelse slut. Over and out!

Kram Majsan

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0