M som i . . . .

Som jag berättade igår så är vi numera snigelägare och avslutade med att jag hoppades att han nöjde sig med 1 Snigel MEN imorse när vi skulle gå till dagmamman så var Snigel borta. Mamma och jag letade fibrilt efter honom men kunde inte hitta honom. Tanksen slog mej att han kanske gått åt fel håll, mot gatan, kanske inte sett sig för innan han "gick" över vägen, kanske kanske är han död.

Vi avvaktade och gick ut på vår planerade promenad. Åter hemma efter 3 timmar och inte en skymt av honom fortfarande. Vi hade ju sett hur Mio blev när Snigel inte var där och vad gör amn inte för sina barn.
Mamma och mormor ryckte givetvis ut i detta nödfall. Ut i trädgården och vände på stenar, lyfte på grenar, kollade bland växterna och vi hittade ett guldställe!! Vår kompost!! Där bodde det minnsan en hel kolloni med sniglar, mormor plockade upp flera olika men ingen var lik Snigel. Men vi tog ett "gäng" med sniglar och la på mossan ute på trappan. Gick sedan in och fixade lite lunch. När Mio sedan anländer hem efter ca 30 min så rusar han in helt överlycklig och ropar: Mamma, mamma de är jätte många nu!! Kom du måste se!
Ja, det va bara till att släppa allt och gå ut på trappan för att kolla. Då kommer Mathilda och sätter handen i sidan och tittar på oss: Vem har lagt dit dem??? Med en liten blinkning till henne så var hon genast med på noterna. Ååå han har hämtat sin familj och sina vänner!!

Vid 22.00 var vi ute och kollade om de var kvar och konstaterade att de var de, några hade varit på "promenad" andra var på väg ut på "promenad" och några låg i "boet" .

Ja, vad gör man inte för sina barn....