M som i . . . .

... månader. 6 månader idag som pappa fattats mej/oss. Ett halvt år, fattar det inte. Har så mycket jag vill berätta för honom, fråga honom, visa honom...

Var på begravning idag också. Ett ex till min moster, endast 49 år men svårt sjuk. Jobbigt samtidigt som det var ganska skönt att få gråta. Mamma och Marcus var med också. Jobbigt, ledsamt, lättande och påminnande. Gick igenom pappas begravning igen i huvudet.

Mamma och jag gick till minneslunden efteråt och satte blommor där till pappa, rosor från trädgården. Doftade underbart och det infinner sig ett skönt lugn i kroppen när man är där. Hela miljön är så fin där med ån som rinner bakom, skogen och de öppna ytorna.

Kan inte fatta att det redan har gått 6 månader. Saknar honom helt offatbart mycket. Semestern som vi nu ska åka på är en resa som han från början var med och planerade. Hans önskan samtidigt som han var lite orolig inför den med syrgastuberna. Men han hade fått reda på hur han skulle göra så han blev lugnare och såg fram mot det. Nu reser vi, utom honom, med honom i tanken. Usch....

Älskar och saknar