Blir ...
... avundsjuk på de som har båda sina föräldrar kvar.
... arg på de som inte inser vädet i det.
... glad när jag tänker på hur bra jag har det.
... ledsen när jag tänker på allt som pappa inte fick uppleva.
... lättad när inser att jag har vänner som faktiskt bryr sig om MEJ.
... varm i hela kroppen när jag får en kram av mina älskade barn.
... rörd när jag inser att det finns personer som älskar mej gränslös.
... stolt när jag får höra vilka underbart fina, väluppfostrade barn vi har.
... frågande när jag inte fattar hur folk frivilligt kan välja bort utan att testa.
...superglad när jag inser att minst ett av barnen har ärvt min pyssel sida.
... riktigt rörd och varm när jag ser hur väl mina barn ta hand om varandra när det verkligen gäller. Detta pågrund av mej och Peter, vår uppfostran, våra värderingar och våra behandlingsätt gent emot omgivningen.
... evigt tacksam mina föräldra för den uppfostran de gett mej och mina bröder. Få förunnat har vi alla tre insett. Kan bara tacka och ta emot samt försöka föra det vidare.
... mållös, finner inte ord för hur glad och tacksam jag är över att få vara eran dotter.
Vilken underbart fin bild...tårögd :-)
<3 denna bilden är fantastiskt fin!! Blir helt gråtfärdig!
Bilden ligger osm bakgrund på min dator. ÄLSKAR DEN! Samtidigt som den gör väldigt, väldigt ont
Kram