M som i . . . .

Mina förebilder

Kan hända att denna bekännelse är den lättaste. Tror inte att nån av er har missat hur mycket mina föräldrar betyder för mej.
Mamma ställer alltid upp oavsett tid på dygnet och vad det gäller. Tiger som muren om man önskar det, puschar om man önskar det, motar om man önskar det, rättvis, glad, generös, givmild... Ja ni fattar nog. Hon finns alltid där i vått och torrt. Sällan arg, blir hon arg då har man passerat gränsen med råge för vad som är ok.
Mormor var likadan... mamma är lik sin mamma och vissa säger att det följt med nästa led också... det är ju inte jag rätt kvinna att bedöma. Vi har många likheter men också flera olikheter, inte så konstigt med tanke på att arvsmassan blandas för varje nedstigande led.

Pappa var ju likadan fast på ett annat sätt. En riktig glad skit, som yngre skämdes man många gånger när han helt plötsligt började prata med viltfrämmande människor på stan, skoja och skämta. Inte alla som fattade och med åldern så inser jag att han inte var så svensk i sättet. Vi svenskar ska ju sköta vårt eget, inte bry oss om andra, bara prata med folk vi känner och inte störa. Men idag kan jag tacka pappa för min "gen" som gör att jag kan prata med okänt folk, skoja med dem, hjälpa dem och bry mej om dem. Finns så många, framför allt, äldre som verkligen uppskattar ett par trevliga, hjälpsamma, roliga ord när de är och handlar. Irrar omkring utan att hitta det de söker....

Ja, skriver ganska ofta om både mamma och pappa så jag tror detta får räcka. Ni har redan fattat, de är mina förebilder outstanding!!

Dagens bekännelse klar!
Kram Majsan