EB
Hade inte riktigt tänkt att blogga idag men en vän på FB hade delat en länk och jag gick in och läste.
Och vad säger man .... En sak inser jag väldigt fort och det är att jag är så oerhört glad för mina barn och TACKSAM. Det finns så mycket som kan hända dem och har själv varit med om ett par saker under barnens liv då det verkligen känts som vi kommer att mista någon av dem. Mio är väl den som varit närmst att tas i från oss. Juldagen 2009 satte han päron i halsen samtidigt som han fick feberkramper. Slutade andas, blev alldeles genomskinlig i huden, blå om läpparna ....
Usch, bara tanken få det tillfället får mej att gråta, får en stor klump i magen och alla känslorna och bilderna från den dagen spelas upp i huvudet.
Att vara mamma/förälder är inte alltid en dans på rosor och för föräldrar till barn med svåra sjukdomar som EB kan jag inte ens tänka mej hur de känner varje dag.
Jag har ingen större makt än någon annan men gör allt som finns i min makt för att hjälpa inte bara denna lille grabb och hans familj utan också alla andra som kan få hjälp av att jag sprider ordet!
Så snälla ni gå in på Hannas blandning och läs och sprid vidare. Många bäckas små blir till slut en stor å!!
Nu ska jag krama på mina 4 älsklingar och njuta av nuet!
Kram Majsan
Kommentarer
Trackback
