M som i . . . .

Är det imorgon som jag verkligen ska ta tag i det igen på allvar??

Har en hel del bollar i luften vilket gör att bloggandet inte prioriteras, men ganska skönt att få skriva av sig emellanåt. Försöker förändra mitt träningsbeteende och får väl lov att säga att jag ökat med 100% denna hösten. Från att "bara" gå till att börja med Zumba. En helt otroligt rolig träningsform måste jag säga och rekomenderar alla att testa som funderat på det. Första gången trodde jag att jag skulle dö! Helt slut, kollade klockan och fattade inte hur sakta den kunde gå.... Men köpte mej ett 10 kort och efter ett par gånger och nu är det slut och måste köpa ett nytt. Köper jag inget nytt så VET jag att jag INTE kommer att gå dit någon mer gång.

Har planerat med goa Lotta att gå på tisdag denna veckan men så fick jag reda på att Caroline S. som är zumbaledare som inte bor kvar i stan utan bara kommer någon gång, hon skulle leda ett pass i Säffle i morgon och fick gäran åka med henne om jag ville. Så nu snurrar det i min hjärna.

Zumba söndag, måndag, tisdag och troligen söndag igen. Kna det va så att det är nu det vänder? Är det nu som jag kommer tillbaks till de gamla banorna. Skulle inte göra ont om jag tappade några kg till innan jul, det som troligen kommer göra ont är min träningsverk men det är det helt klart värt.

Tror att jag bestämt mej...

Imorgon blir det tillbaks till det gamla, hårdare tag med GI igen (hur det nu ska gå med både kladdkaka och tårta i kylskåpet) och mer träning.

En annan sak som har påverkat mitt beslut är att jag idag kom i mina gamla jeans utan problem. De satt inte hårt i midjan, de satt LÖST. Hängde i rumpan och va lösa om låren. DET va inte igår vill jag lova. Jag har kommit i dem ett tag men de har inte varit bekväma. Kan väl inte säga att de va så super bekväma idag heller eftersom de hela tiden åkte ner i midjan men hellre det än att man inte kan knäppa dem.

En annan sak är att när jajg senast jobbade på Coop här i stan så va det två som inte kände igen mej pga tappade kg, det känns kul. Inte att inte bli igenkänd men att nån ser att det händer något.

Så håll utkik, ska försöka bättra mej igen med mina uppdateringar. I allafall ett inlägg per vecka borde man ju få till, eller??? Ja, ja den som lever får se.

Nu måste jag nog släcka och ladda batterierna om min kropp ska orka med denna chock veckan som förhoppingsvis blir av.

Kram Majsan