Tycker synd om ....
Ont i svanskotan, som vanligt. Ska ringa och få en tid så jag kanske kan få komma på röntgen coh få ett konstaterande att den är bruten så man vet ordentligt. Kanske har man tur och den "bara" har hamnat lite fel eller så.
Gjort mej illa i tån bredvid stortån på höger fot. Vet inte vad som hänt mej när mamma, Moa och jag var på stan idag så hände något. Fick jätte ont och haltade hela vägen hem. En fruktansvärd smärta, känns som den är av. Väl hemma så av med skor och strumpor och visst såg den konstig ut och lite svullen. Ont, ont och ont men inget att göra antagligen. Skulle visa Peter när han kom hem och då såg den ut som en litel prinskorv!! Helt hård, svullen och öm!! Överlever väl detta, får se hur det är i morgon. Som tur är så behöver jag inte gå och lämna Mio efterosm han är ledig, så "bara" att ta sig ner och fixa frukost till de stora.
Mattheus hade spytt inatt och inte väckt oss. Detta berättade han i morse. Magsjuka?... Hemma fick han ju vara iallafall. Pratade med Peter och han var också dålig. Matförgiftning??? Tror att de kan ha blivit det igår när de käkade på en hamburgeresturang på vägen hem efter innebandyn. Mattheus har inte visat något mer idag snarare tvärtom... Så imorgon blir det skola och jag ska ringa resturangen... Så jag har tvättat heltäckningsmatta med spyor idag, mindre trevligt.
Det mest positiva idag är väl mitt skoköp som jag hann med precis innan min tå pajade. Nya skinnstövlar för 189 kr!! Nypris ca 800 kr. Slog till direkt! Enda paret kvar, dessutom i min strl.
Nä, nu ska jag logga ut, släcka ner, slå på radion och lyssna på karlavagnen. Mitt favvo radioprogram!! Älskar att lyssna på det. Ibland är det jätte tråkiga ämnen men då somnar jag fort... Mindre bra nätter fortsätter jag lyssna på Vaken som också är toppen.
Så go natt på er allesammans, nu ska jag lyssna på radion.
Kram Majsan
Dag 30
10 dödssynder
- Pedofili
- Våldtäkt
- Misshandel
- Rattfylla
- Djurplågeri
- Otohet
- Lögner (vita lögner kan väl vara ok nån gång, när man använder dem för att skydda eller liknande, men inte för egen vinnings skull)
- Lättja (när man är så lat att det drabbar andra)
- Att granska alla i omgivningen med förstorningsglas utan att själv se sig i spegeln!
- Att aldrig finnas där för de som man bör finnas där för!
Ja, då var 30 dagars biktning avklarad. Inte helt lätt jämt men man får en tankeställare.
Kram Majsan
Dag 29
Drömmer om att få jobba med det som jag verkligen älskar: rita kök!!
Föll över jobbet för ca 7 år sen och blev dirket fast. Har alltid haft tanken men så tänker man att inte här i lilla Åmål... ingen utbildning.... MEN fick jobb i lilla Åmål och utan utbildning. Håller nu tummarna för att det nappar på något de fiskedrag jag slängt ut, ett riktigt bra som går djupt men linan verkar låååång så jag får veva ett tag verkar det som....
Vem vet en dag så nappar det rejält, ganska snart hoppas jag.
Skulle mina beten inte funka så är jag öppen för det mesta tror jag och så får jag väl ha ritandet som en hobby. Hjälpa nära och kära som befinner sig i köksdjungeln. Och rita vårt drömkök!! Finns en hel del som jag vill ändra på i vårt befintliga kök, trots att det bara är 8 år gammalt.
Dagens bekännelse klar.
Kram Majsan
Dag 28
Saker jag saknar
Körkort
Tvättstuga
Färdigt badrum
Kläder till Weronicas 30 års fest!!
Pengar
Drömträdgården
Svar på mina reklamationer till vårt mobilbolag, grrrrrrr!!!
Jobb
Stämplingsdagar
Ja, några viktigare saker och några oviktigare.
Sen finns det ju som ni vet personer som jag saknar, men denna gången väljer jag att inte ta med dem utan "bara" materiella och andra saker.
Dagens bekännelse klar.
Ha en super bra fredag!
Kram Majsan
M som i ...
Hipp hipp hurra för våran goa ett åring idag!!
Kan verkligen inte fatta att ett år redan har gått.
Konstnärer
Har hittat ett ritprogam som är hur kul som helst. Kolla vad mina småkonstnärer har skapat.
Ska köpa bra papper och skriva ut och rama in.
Billigare kan det väl inte bli.
Byta när man tröttnat.
Dag 27
Måste bli vårt hus tror jag, men hemma hos mamma och i vår gamla sommarstuga likaså.
Men egentligen så är det viktigaste att familjen är med, DÅ mår jag bra, då trivs jag. Har jag bara dem med mej så skulle jag nog kunna anse att de flesta ställena är mina favoritplatser. Men vårt hus här trivs jag som allra bäst.
Dagens bekännelse klar!
Kram Majsan
Skönt att få veta
Igår var Mathilda, Moa, mamma och jag till Bäckefors sjukhus. Mathilda hade en tid till ögonläkaren där. Redan när hon var nyfödd så fick vi åka ner till NÄL för att kolla hennes ögon, men det är ju ganska vanligt att de inte ser det de ska (läkarna alltså) på de nyfödda. Inget fel då.
Var till NÄL i dec 2005 igen och i ärlighetens namn så kommer jag faktiskt inte ihåg vad de sa då eller vad de gjorde. Det enda jag kommer ihåg var att på hennes kallelse så stod det att hon inte fick köra efter undersökning, vilket vi hade väldigt roligt åt. Nästa 3 år och att köra hem från undersökning....
Saken är den att hon alltid skelat lite med ena ögat. Det har gått i perioder, ibland syns det inte allt och sen syns det jättemycket. När hon är trött så blir det värre. Under hösten noterade jag att det blev väldigt mycket. Varje dag kunde jag se det och läste en artikel någonstans om en tjej i Mathildas ålder som började skela och det visade sig vara en hjärntumör... Blev lite skraj och pratade med BVC när jag var där med Moa, eftersom de känner både mej och Mathilda väl. De skickade en remiss till ögon och det var alltså därför vi fick åka till Bäckefors igår.
Fick träffa en super trevlig läkare. Han bad Mathilda göra flera saker som att titta på en penna och följa den, läsa boktsäver från tavlan, titta i apparater..... Ganska fort så konstaterade han att det inte handlade om nån skelning utan en jätte ovanlig medfödd ögonmuskelförlamning. Ögat har 6 muskler och en av dem, den som sitter snett från ögat in mot näsa på hennes högra öga är förlamad. Så när hon sak titta snett vänster så håller inte den emot utan den övre sneda muskeln drar då och ögat åker iväg. För att kompensera detta så lägger hon huvudet på sne, för det är vad hennes hjärna säger till henne, då ser hon helt rätt och "skelningen" syns inte. Kroppen är inte dum!!
Detta gör man inget åt i nuläget, man kan operera men det gör man inte förens om hon får ont i nacken av att hon lutar huvudet. Då kan man operera. Väldigt skönt att få reda på vad det va. Jag var ju lite rädd för att hon skulle bli retad också men än så länge så går det bra.
Världens bästa Mathilda!!
Kram Majsan
Dag 26
Mina rädslor
Finns nog en del rädslor inom mej, men det kan vara svårt att komma på utan att behöva uppleva dem om ni fattar hur jag menar. Men några kan jag komma på.
- att mista mina 4 underbara barn, min älskade man, min mamma, mina syskon coh deras familjer.
- att mista andra som står mej nära och betyder mycket för mej.
- att misslyckas. Kanske inte i andras ögon men för att misslyckas i mina ögon.
- att inte bli älskad tillbaks av de som betyder något för mej.
- ormar
Ja, inte helt lätt att komma på vad man är rädd för.
Dagens bekännelse klar.
Kram Majsan
Dag 25
Detta är jag bra på
Jag är bra på en hel del saker faktiskt...
- baka
- passa tider
- vara kreativ
- få folk att bli glada
- spela tv-spel
- laga mat
- göra smörgåstårtor
- ordna kalas
- ordna tillställningar av andra slag
- att ta ansvar
- ha koll, lite för mycket ibland
- mysa med familjen
Ja, jag kan faktiskt lite av varje...
Detta var ju gårdagens bekännelse, men fick göra den idag eftersom jag somnade ifrån allt.
Ha en bra dag!
Kram Majsan
Dag 24
Det här får mej att gråta
- Saknaden efter pappa
- När barn far illa
- Gripande filmer. Peter har gömt "Kärlekens val" för mej....
- Verklighetsbaserade filmer/böcker
- Disney filmer
- När någon är snäll utan baktanke
- När mina barn gör något "bra" så man blir stolt
Är väldigt lätt berörd, har nära till både skratt och gråt. Mår bra av att få rensa tårkanalerna emellanåt. Kärlekens val, filmen, gömde Peter för mej för jag grina som en tok, fick nästan inte luft. Den handlar om en cancersjuk kille, en inte alltför avlägsen igenkänningsfaktor för mej då både min pappa, mamma, bror, kusin, nära vänner (överlevande och icke överlevande), morfar, mormor ja alla har de varit drabbade av den ondskefulla sjukdomen. Har ni inte sett den, SE DEN!!
Dagens bekännelse avklarad.
Kram Majsan
Dag 23
Åååå uppsats varning!
Älskar mitt/vårt hem. Men ett hus blir ju inte ett hem förens man har boat in sig. Det är ju inte möblerna som gör ett hem, det är personerna som bor där.
Stooort hus med många stora rum. Köptes januari 2001, flyttade in april samma år. Har gjort en hel del invändigt, men inte mer än nån annan, men satt vår prägel på det.
Huset är på 180 kvm + 90 kvm i källaren + vind + garage + altan + ballkong + trädgård 524 kvm.
Det va liksom meningen att vi skulle ha detta!! Vi hade kollat på flera hus och varit med och budat men gett oss när vi tyckte det drog iväg i pris...
Åkte förbi vårt nuvarande hus och tänkte att det huset skulle jag vilja kolla på om det blev till salu. När vi kommer hem så gick jag in på nätet och kollade hus som var till salu och gissa vad som fanns!! Jo, där fanns det som på beställning!! Ringde mäklaren dagen efter och bad om att få komma och kolla. Fastnade direkt för det. Stora rum och många (jag hade ju redan bestämt mej för en stor familj redan som liten). Badrum behövdes fixas iordning men det fanns iallafall, samma med köket. Köket är väl den största förändringen vi gjort i huset. Där tog vi bort en vägg och ändrade om en hel del.
Tänker inte ge er så mycket mer utan håll utkik lite längre fram så får ni se varför....
Kan slutligen bara säga att i mitt/vårt hus gäller våra regler och ordningar. Passar det inte så...
Måste kunna få bestäma och göra som vi vill här eller?
Som sagt håll utkik....
Kram och slut på dagens bekännelse
Majsan
Dag 22
Det här upprör mej
Oj, det är nog en hel del som kan göra mej upprör men väljer en del bitar.
- Barnmisshandel
- Våldtäkter
- Misshandel såväl fysisk som psykisk
- Lögner
- Mobbning
- Falska människor
- "Vändakappaneftervinden" människor
Ja, det finns väl en hel del saker som kan göra mej upprörd men detta är väl de största sakerna som gör mej upprörd.
Dagens bekännelse klar!
Kram Majsan
Go å gla kexchoklad
Mamma har som vanligt varit här och idag fixade hon ungsstekt gädda med riven pepparrot, skirat smör och sallad. Ååååå va gött!! Va inte igår jag åt det senast. Isgäddan hade hon fått av sin granne, en stor fin firre på dryga 5 kg. När lunchen va avklarad så tog jag de tre stora barnen till badhuset för en liten snabbvisit. Det är verkligen jätte kul att vara med dem där. Mio simmar snart själv!! Idag fixade han flera riktiga armtag och bentag själv med bara armpuffar. Mathilda är som fisken i vattnet och väääldigt lika mej i samma ålder. Älskade att vara på badhuset, det var ju där vi "hängde". Mattheus är ju lite rädd för vattnet så för honom är det lite jobbigare, särskilt idag när det va massa kompisar där som härjade. Han har alltid varit lite rädd för vatten i ansiktet, får panik då men det börjar bli bättre. Det blir ju lite extra jobbigt för honom eftersom Mathilda fixar det så bra själv, dyker, simmar, hoppar.... medans han som är 3 år äldre inte klarar det så bra. Han kan men förstör för sig själv när han stressar för att ahn blir nervös och så. Men men det kommer mer och mer för varje gång som vi är där och idag fick de mer uppmärksamhet av mej eftersom Moa inte va med.
Imorgon blir det till att åka ut och fixa de sista sakerna inför kalaset, sen hem och fixa till smörgåstårtorna som jag lovat en vän göra tills på söndag, sen ska maten till kalaset fixas men det går relativt fort alltihop om jag bara får vara någorlunda i fred. Kommer bjuda på kyckling med mozzarella och citronsirap, marockanska julapelsiner med vaniljglass och nutella och sen daijmtårta. Recepten finns så klar på www.msomimat.blogg.se
Fasen att de tar slut så fort och att de smular så mycket, men det är smällar man får ta.
Hoppsan, Mattheus hade visst en liten bit kvar, han märker nog inget imorgon...
Nä nu blir det lite slappa innan ögonens trillar ihop.
Ha det gott!
Kram Majsan
Dag 21
Shit va svårt det är att rannsaka sig själv.
Långsint - har ibland svårt att släppa saker som hänt
Morgontrött - fixar barnens skola men är det helg/lov då sover jag gärna lääänge
Ärlig - uppskattas inte alltid i alla lägen tyvärr
Viljestark - inte heller alltid så bra
Vill gärna att folk ska göra saker på mitt sätt
Jättesvårt verkligen men lite iallafall.
Dagens bekännelse klar!
Kram Majsan
Dag 20
Kan hända att denna bekännelse är den lättaste. Tror inte att nån av er har missat hur mycket mina föräldrar betyder för mej.
Mamma ställer alltid upp oavsett tid på dygnet och vad det gäller. Tiger som muren om man önskar det, puschar om man önskar det, motar om man önskar det, rättvis, glad, generös, givmild... Ja ni fattar nog. Hon finns alltid där i vått och torrt. Sällan arg, blir hon arg då har man passerat gränsen med råge för vad som är ok.
Mormor var likadan... mamma är lik sin mamma och vissa säger att det följt med nästa led också... det är ju inte jag rätt kvinna att bedöma. Vi har många likheter men också flera olikheter, inte så konstigt med tanke på att arvsmassan blandas för varje nedstigande led.
Pappa var ju likadan fast på ett annat sätt. En riktig glad skit, som yngre skämdes man många gånger när han helt plötsligt började prata med viltfrämmande människor på stan, skoja och skämta. Inte alla som fattade och med åldern så inser jag att han inte var så svensk i sättet. Vi svenskar ska ju sköta vårt eget, inte bry oss om andra, bara prata med folk vi känner och inte störa. Men idag kan jag tacka pappa för min "gen" som gör att jag kan prata med okänt folk, skoja med dem, hjälpa dem och bry mej om dem. Finns så många, framför allt, äldre som verkligen uppskattar ett par trevliga, hjälpsamma, roliga ord när de är och handlar. Irrar omkring utan att hitta det de söker....
Ja, skriver ganska ofta om både mamma och pappa så jag tror detta får räcka. Ni har redan fattat, de är mina förebilder outstanding!!
Dagens bekännelse klar!
Kram Majsan
Dag 19
Detta ångrar jag
Hmmm, svårt....
Vissa saker känns liksom helt meningslöst att ångra, fast att man ångrar dem... Men visst det finns väl några saker som jag ångrar.
- Att jag inte fixade körkortet innan jag fick barn.
- Att jag tillåtit mej själv att bli överviktig.
- Saker som jag säger till barnen när jag är stressad, irriterad, otålig, ledsen, arg..... saker som jag inte menar. Jag är ju inte elak mot dem men visst har man sag något som man inte menar, fel tonläge spelar stor roll i små öron. Samma gäller ju med Peter, ibland snäser man när man inte menar det utan det beror på humör, stress....
Kan inte komma på något mer som jag ångrar, vilket är ganska skönt.
Dagens bekännelse klar!
Kram Majsan
Dag 18
Har två speciella tillfällen som jag kommer på men väljer bara att ta det enda, vem vet kanske jag bjuder på det andra en annan dag.
Jobbade under många år som bussvärdinna på Säfflebussen mellan Åmål - Stockholm och Åmål - Göteborg. Jag tog hand om resenärerna, sålde smörgåsar, choklad, dricka, kaffe, the osv. Tog hand om biljetterna och svarade på frågor om så behövdes.
Under resorna var det ju ofta med folk som man på ett eller annat sätt "kände", stammisar, jämngamla, kompisar, bekanta, vänners vänner ....
Vid en av resorna till Stockholm så klev det på ett gäng från Åmål på 4-5 killar. 4 av killarna placerade sig längst bak i bussen medans den 5 satte sig långt fram pga åksjuka.
När jag skulle ordna med biljetterna så sa killen som satt långt fram att de andra hade biljetterna. Visst Nemas problemas, fixar det när jag kommer till dem. Killen är lika gamal som mej, har gått på samma skola i 3 år, dock inte i samma klass men vi bor ju inte i världens största stad så jag visse ju vad han hette.......trodde jag.
Kommer slutligen till killarna längst bak och säger då att Johan sa att ni hade hans biljett...killarna kollar lite konstigt på mej men visar mej alla biljetter så det är ju ingen fara.
Har förträngt delar av historien, men av nån anledning så var jag tvungen att prata med dem flera gånger och nämner vid upprepade tillfällen att Johan där fram.... vilket slutligen resulterar i att en av "Johans" vänner säger till mej - Vem fan Johan menar du??
Killen hette inte Johan som jag trodde.... han hette inte ens något liknande.
Pionröd i ansiktet så pratade jag mej snabbt ur det hela men fråga mej inte hur.
När de skulle resa hem var det jag som jobbade också och jag nämnde inte Johan en enda gång....
Dagens bekännelse klar!
Kram Majsan
Dag 17
Oj, oj, oj har hur många som helst att dela med mej av. Tror jag väljer att återge många små istället för ett specifikt.
Mormor och morfar bodde på landet så på sommrarna var det hökörning i skrinda. Givetvis fick vi barn sitta i skrinda högst upp underfärden hem till ladan. Hoppade i höet i ladan. Sova på höskullen.
Paddelturer med kanadensaren, badutflykter med mototbåten, roddturer till nån mysig ö.
Hjälpa morfar styra båten när han vittjade näten med siklöja, abborre, lax och gädda.
Midsommar firades alltid med en misdsommarstång stor nog åt en kung. Den syndes låååång väg om man kom sjövägen.
Vi hjälpte mamma och mormor att skura mattor nere vid sjön. Åkte kana ut på mattorna som var fulla av såpa, minns doften än...
Vintrarna då var det skridskor, skidor, pulkor och spark ute på isen. Korvgrillning, grillade äpplen, pinnbröd och varm o´boy. Och givetvis pimpelfiske! Och sen troligen det bästa: Få åka släde efter hästen!!
Ja, som ni ser så har jag en del att dela med mej. Önskar ni kunde se bilderna framför er precis som jag gör nu. Känna dofterna och stämningen.
Vi var alltid många hos mormor och morfar, alltid liv och rörelse. Glada miner, hjärtliga skratt och varma människor. Stor släkt men finns det hjärterum som finns det stjärterum!! Huset var bara 1 rum och kök!! Rummet var ca 10 kvm max och köket detsamma. INTE stort inne men stora ytor ute och en rejäl berså med månda sittplater och dessutom flera sittgrupper ute på andra ställen i trädgården. Idag kan jag inte fatta hur vi fick plats när vi skulle vara inne. Idag är det utbyggt med ett rum på ca 20 kvm och badrum. Badrum fanns inte förr heller, det var bara en toa och handfat, men jag kommer ihår när det bara var utedass!! Men det gick det också. Det är sommar det. UTEDASS!!
Undra hur många barn som haft förmånen att uppleva det som jag har fått uppleva. Kan bara tacka min älskade föräldrar för att de gett mej den förmånen.
Ska se om jag hittar något kort att lägga in, men inte idag. Mår fortfarande inte bra. Bättre men långt från bra.
Dagens bekännelse klar.
Kram Majsan
Dag 16
Ligger en dag efter pga. sjukdom men bjuder därför på två bekännelse idag.
Har bestämt mej för att byta dagens ämne, skulle vara första kyssen men har inget minne av den så jag byter rätt och slätt ut den mot...
Låtar jag kan lyssna på om och om igen
Har flera favoriter, allt efter hur humöret är
Changes - Ossy Osbourn
Min far och jag - Pernilla Andersson & Dregen
Sometimes we cry - Van Morrison
Jeg I´ Live - Sanne Salomonsen
Getinghonung Provencal - Jack Vreeswijk
Hurricane - Bob Dylan
A gentleméns excuse me - Fish
Kär och galen - Ulf Lundell
När jag kysser havet - Ulf Lundell
Två blå ögon - Ulf Lundell
Relese me - Frida Örhn
Troligen kan listan göras mycket längre men någonstans måste jag ju ge mej.
Kram Majsan
Så sant ...
Om man alltid har roligt
så märker man inte att man har roligt...
och därför måste man också ha tråkigt ibland
/Alfons Åberg
Dag 15
Mina drömmar
Ja, vilka är mina drömmar???
Inatt drömde jag något jättekonstigt.... kanske skuller kolla upp vad de betyder eller inte!
Men det är inte sånna drömmar dagens bekännelse handlar om. Nä, dagens bekännelse blogg handlar om mina livsdrömmar.
Har nog inte några drömmar som är ouppnåliga.
- En bättre ekonomi, drömmer inte om massa miljoner. Visst hade det varit trevlig men jag drömmer mer om att få ett jobb som ger mej mer pengar än min fattiga föräldrapenning. Har några kronor över lägstanivån och då blir man inte rik kan jag säga. Det enda positiva med det är att jag vet att vi klara oss och med en riktig lön till mej så skulle det bara kunna bli bättre. Och visst skulle jag vinna några mille så tackar jag ju inte nej ....
- Att familjen och andra som står mej nära får vara friska. Har haft på tok för mycket sjukdomar i familjen. Och då menar jag inte en buse i näsan eller ont i en lilltå.
- Ett färdigt badrum! Ja, efter att ha levt med världens minsta badrum och tvätthängandes överallt i huset så är det verkligen en dröm som kommer att gå i uppfyllelse den dagen som vårt nya badrum och tvättstuga är klart. Börjar närma oss....
- Finns nog nån drömresa också. Men jag trivs bra här hemma, men nån gång så ska vi nog komma iväg bla till Barcelona igen. Men visst Bali, Påskön, San Fransisco.... å några till skulle väl funka.
Ja, ni ser inga konstiga drömmar och här med har ni läst dagens bekännelser.
Kram Marielle
Dag 14
Dåliga vanor och laster
- Kan ha väldigt kort stubin. Kan gå länge och irritera mej och helt plötsligt explodera.
- Kan vara väldigt långsint.
- Naglarna har jag ju slutat bita på men börjar de spricka så kan jag inte låta bli att pilla på dem.
- Pratar mycket och gärna...
- Säger vad jag tycker, inte alltid så bra så därför får det vara en dålig vana oxså.
- Lämnar nästan alltid en liten slatt kaffe kvar i koppen. Varför liksom?
- Tar gärna mer mat om det är riktigt gott även om magen säger nej!!
- Många gånger så tar det alldeles för lång tid innan jag hittar motivation till saker.
Svårt att komma på så här på stört. Dricker vääääldigt sällan, röker inte, snusar inte, dricker inte för mycket kaffe, äter inte så mycket godis längre.... finns säkert fler saker men kan inte komma på mer nu.
Dagens bekännelse slut!
Kram Majsan
Dag 13
Pip, pip, pip .... 07.00 ringer klockan.
Jag studsar upp, klär på mej, väcker barnen.
Barnen placerar sig i soffan, kollar barnprogram medans jag fixar frukost till dem.
Strax efter 8 så går de stora till skolan och jag följer Mio till sin dagmamma (men inte tisdag och torsdag för då är han ledig). Oftast är mamma här så jag behöver inte ta med Moa. När jag kommer tillbaks hem så äter vi frukost tillsammans. Vanligtvis så brukar vi ta en långpromenad och göra ärenden samtidigt men inte nu när det är så halkigt. Tvättar, plockar, städar, fixar viktiga saker...
Vid 12 så blir det lunch, oftast med mamma och Weronica. Mycket trevlig stund!!
Sen börjar barnen droppa in, lite beroende på dag. Och när de väl kommit hem så kan det bli lite fika/mellanmål, läxor, badhuset, träningar eller bara softa.
När Peter kommer hem vid 16.15 så äter vi.
Fixar och donar här hemma.
Sen blir det lite kvällsmat om nån vill ha.
Vid 19-20 så brukar jag å barnen ligga i sängen å kollar tv. Går igenom lite läxa, prata om /veckan, läser och har det mysigt.
Vid 21 så går de stora och lägger sig, Mio sover i sin säng i vårt rum och brukar somna i vår säng så det bara är att flytta honom.
SEN har jag egentid.... surfar runt, bloggar (som nu), spelar, kollar upp saker på nätet.... Hur gjorde man innan google??? Hur hittade man allt man behövde få reda på??
Ja, alla dagar se ganska lika ut. Det som skiljer är om det är träningar, badhus, läxor eller inte läxor, kompisar eller inte kompisar.
Dagens bikt klar!
Kram Majsan
Dag 12
10 saker du inte visste om mej
Oooops.... vad ska man ta upp här tro??
- Har bitit på naglarna sen jag var liten, tyvärr. Slutade för ca 3 år sen men tyvärr går de lätt av. De växer fort men hinner inte bli så långa eftersom de är så sköra.
- Har varit drillflicka, minnsan. Var med när Åmåls drilltrupp startade och höll på i ca 6-7 år.
- Är född på Säffle BB
- Älskar svensk musik!! Lundell, Vreeswijk, Winnerbäck, Lisa Ekdahl, Louise Hoffsten....
- ÄLSKAR att göra andra glada och överraska andra.
- Hatar att bli överraskad! Fråga Peter.....
- HATAR att stryka, därför stryker jag aldrig något förens den dagen som jag ska ha plagget. Måste jag säga att jag nästan inte har några kläder som behöver strykas??!! Peter stryker själv om det är något.
- Rosa är min favorit färg.
- Älskar att bli kliad i håret.
- Vann första pris i julkortstävling hos 4UDesign, 2010, pyssle is my middel namne!!
Hmmm inte helt lätt faktiskt men men.
Kram Majsan
M som i ...
Idag är ingen vanlig dag för idag är det Mios födelsedag, hurra, hurra, hurra.
Tänk att han redan fyller 4 år, vår lille kille.
Grattis till vårt charmtroll!
2-2,5 timmes ...
Nu snart, snart ska jag sova och vakna pigg och glad imorgon för imorgon är det ingen vanlig dag.....
Kram Majsan
Dag 11
Mina syskon
Flera av er vet redan att jag och mina bröder är ganksa tajta. Visst vi tröttnar på varandra och säger säkert både ditten å datten om varandra emellanåt men när det verkligen gäller, när vindarna blåser hårt och kallt, ja då finns vi där för varandra.
Har två bröder.
Magnus född -72, 8 år äldre än mej. Äldst i skaran och väldigt beskyddande som sig en storebror bör vara.Ansvarfull och ekonomisk. Arbetar som lärare för elever med särskilda behov, bokstavsbarn och andra syndrom. Ett jobb som passar honom som handen i handsken eftersom han är lung och har tålamod (oftast) Har stått mej väldigt nära, särskilt innan själv skaffade familj.Idag har han en son som fyller 3 i vår, hans sambo har en son som är 16 och sen har de en foterhemsplacerad kille som fyller 17 snart. Detta gör ju att vi inte träffas dagligen längre men hörs ofta på telefon och försöker att gå till badhuset tillsammans med barnen på fredagar. Innan dess så var vi väldigt mycket tillsammans här hemma hos mej. Det är ju tack vare honom som Peter och jag träffades för 16 år sen. Peter var hans innebandytränare på den tiden....
Han är den idrotts intresserade.
Marcus född -74, 6 år äldre än mej. Mellan barnet i syskonskaran. Tar allt lite mer med ro, det ordnar sig.... Har 2 barn som är jämngamla med mina äldsta. En dotter som fyller 11 på samma dag som min Mathilda fyller 8 och en son som fyller 10 till sommaren. Vi träffas och hörs via sms och telefon. Han jobbar som musiklärare i Säffle och vad skulle passa honom bättre? Tror att han kan 11 instrument!! Bara han tar i ett så fixar han det! Snacka om att jag och Magnus blev lite irriterade när han kom hem coh satte på nån låt på stereon och lyssnade nån minut och sen bad oss visa var c var på pianot. Magnus och jag gick på musikskolan och lärde oss piano, noter hit och noter dit... Men Marcus han bara satte sig och lyssnade och fixade det ändå. Då gav jag upp...så det enda jag spelar idag i musikväg är spotyfi...
Ja, de är toppen båda två men visst blir man trött på dem i bland... men det blir ju aldrig de på mej.. Eller?
Orkade hitta ett gamalt kort på dem båda tillsammans!
Taget på Lammet & Grisen, Öland -99
Ja, dagens bekännelse slut. Over and out!
Kram Majsan
Nya tag...
Ja imorgon är det nya tag som gäller igen på många plan. Tillbaks till hårdare GI mat, mer träning, mer promenader och gladare sinne.
Helgen har varit jobbig. Ett helt år sen pappa dog. Kan inte fatta vart tiden tagit vägen. Peter hittade av en slump ett videoband med sånt vi filmat själva och givetvis så dök pappa upp flertalet gånger. Jobbigt men samtidigt skönt att se och få höra hans röst igen, hans glada skratt och skämt. Fan vad man ångrar att man inte filmat mer.
Hela familjen samlades vid minneslunden för att tända ljus och sätta blommor. Ja, vi hade faktiskt vädret till trots med oss röda tulpaner. En av hans älsklings blommor. De lös verkligen upp i den vita snön som täckte minneslunden. Efteråt så fikade vi hemma hos mamma och tände en värmande brasa.
Idag har flitighetens lampa lys här hemma, eller rättare sagt att vid 14-tiden tändes den. Fick en lång och skön sovmorgon till 11.30. Nybakat bröd och kaffe när man kom ner i köket. Peter somnade tidigare än mej och de stora barnen och är betydligt mer morgonpigg än mej så han och Moa hade varit vakna ett tag och bakat. Mmmm nybakad kaka med smör, ost och paprika och en stor kopp kaffe. Så skulle man ha det jämt. Mathilda tycker det känns som vi är fattiga när vi äter hembakat bröd.... En dag inser hon vilket lyx det är och hur gott det smakar emellanåt.
Som sagt vid 14-tiden så fick jag ett ryck och gick upp för att röja lite i vårt sovrum. Välbehövligt var bara förnamnet! Dammade, sopade (damsugaren saknar ett filter som jag måste fixa) bäddat rent, nya gardiner, nya lampor och hokus pokus så blev rummet som nytt. Så himla gött!! Fortsatte med en massa tvätt och sen Mathildas graderob. Rensade ut allt som inte används, allt som är förlitet och det som inte längre är brukbart pga av fläckar, hål ... Både Mattheus och Mios garderober hann få sig en omgång också plus allt småplock som man gör samtidigt. Mår så bra av att få sånt gjort. Så nu är barnens garderober redo för lite mer vårkläder och större strl. De har dragit iväg på längden så jag undrar vart detta ska sluta. Mio har växt 3-4 cm på ca 2-4 månader!! Det märks verkligen på hans tröjor kan jag säga. Höll på att svimma när han var på 4 års kontroll förra veckan. Trodde inte han va så lång 107 cm och när vi mätte honom i nov-dec nån gång så var han ca 103,7 cm. Mattheus har också dragit iväg och Mathilda jagar hack i häl på han.
Så nu återstår bara Peter och min garderob men den tänker jag inte ta tag i än. Först ska några kg bort innan jag ens ska börja tänka på det. Har hittat en klänning som jag väldigt gärna skulle vilja ha, har bilden i huvudet och nu jädrar ska här kämpas på att bli snygg i den! Så peppa på tack!!
Ja, vi har ju Moas garderob också men den förnyas ju med jämna mellan rum eftersom hon växer som en tjej i hennes ålder bör. Börjar bli dåligt med byxor till henne så jag får väl dyka ner i lådorna i källaren och kolla vad som finns kvar efter Mathilda.
Nä, nu blir det till att sova. Måste bli nya tag med det också, för det hänger ju ihop med det andra. Så god natt på er allesammans.
Kram Majsan
Dag 10
Kan hända att denna bekännelse kommer att bli den allra kortaste då jag kort och gott inte har några bloggfavoriter. Läser några vänners bloggar (5-10 st) men sen är det stopp.
Ja, där ser ni kortaste bekännelsen någonsin.
Kram Majsan
Dag 9
Har ingen större tro på Gud eller liknande. Visst skulle det vara skönt ibland att kunna vända sig till högre makter för att be om råd, lätta hjärtat eller be om hjälp. Men jag har inte den tron.
Min livsfilosofi är att livet blir som det blir beroende på våra val här i livet. Vissa val kan man inte styra medans det finns de man kan styra själv. I vissa fall funderar jag över ödet, om det verkligen finns?? Vem styr det? Varför drabbas vissa av en massa skit medans andra bara åker räkmacka genom livet?? Har på tok för många runt mej som drabbats av skit utan att det är deras egna val, varför har ödets lott fallit sig så?
Nä, blir inte klok av att fundera över det, bara väldigt förbannad och ledsen. Livet är verkligen inte rättvist jämt och kan bara kontatera att min nya livsfilosofi är att ta bort all negativ energi i livet och in med mer frisk, positiv energi för livet är verkligen förkort för att slösas bort! Eller hur!!
Dagens bekännelse avklarad!
Kramar Majsan
Dag 8
Mina favorit saker
Ooo så svårt....
- Min nya laptop
- Vår hembyggda säng. Min egna handyman har byggt en stomme av IKEA skåp, lite fix å trix en resultatet blev en hög go säng med massa förvaring under. Här spenderas mycket tid!!
- Kaffebryggaren, har räddat många morgontrötta dagar.
- Kalenderna i min mobil, vad gjorde jag utan den? Alla möten, bvc-tider, tandläkartider, kalas och annat viktigt.
- Tv:n, kanske inte just för att kolla själv men den har räddat mej många gånger från gringa barn. Jag vet, men jag skäms inte för att erkänna det. Vet flera föräldrar som aldrig skulle placera sina barn framför tv:n, spel eller dator. Man jag tror att bara man har koll på vad de tittar på/spelar så är det ok. Sen ska de ju inte sitta där hela dagarna. Mio är hopplös här hemma så vi får "muta" honom. Utelek, annan lek.... mot film eller spel. Men inget ont om det som inte har något gott med sig... han är 4 år (på tisdag 11/1) och kan flera ord på engelska och kan se lösningar på "problem" som 4 åringar inte egentligen ska kunna.
- WII:t är ju lite lätt tv:spelstokig.
Kan inte komma på så mycket mer... När det väl kommer till krita så är det ju inte det materiella som betyder mest. Familjen och hälsan kommer ju allra först men visst är det kul med prylar ibland.
The End of dagens bikt.
Kram Majsan
En kär ägodel som ska användas flitigt så länge som snön ligger ute och gör det svårt att gå med barnvagnen.
Denna läckerhet finns inte i mitt kök men när vår gamle trogne vän går i pension så kanske det finns pengar till en sån här.
Dag 7
Vänner
Jag trivs ensam, med min familj eller i mindre sällskap. Sen blev det lite "fel" när vi fick Mattheus, jag var ju före de som var in min ålder och Peter lite efter de i sin. Men ingen skada skedd för det.
Jag har många men få som jag umgås med ofta och nära med. Vissa träffar jag mycket sällan, på tok för sällan men det märks inte när vi väl ses.
Sen har jag Weronica som jag träffar mycket ofta och gärna. Vi har en nära, varm, avslappnad och tät kontakt. Under hösten serverade jag henne lunch nästan daligen men ju närmare julen vi kom desto mindre blev det av det men nu till veckan är det nya tag och lunchköket öppnar igen.
Det hinns ju tyvärr inte med så mycket träffar under veckorna då alla jobbar och sen har en massa annat att sköta på eftermiddagarna. Det är ju läxor, träningar, mat som ska lagas, handlas, tvättas å en massa annat och jag vet att det ser lika ut hos nästan alla. Men denna sommaren ska jag verkligen bjuda hem goda vänner på mer grillat!! Får nästan bli ett nyårslöfte på det.
Har många som jag känner att jag verkligen skulle vilja tillbringa mer tid med och om inte de tar tag i det så får väl jag göra det!
Skulle faktiskt vilja göra ett slag för FB när det gäller vänner. Har hittat gamla go vänner som man nu åter igen kan ha kontakt med, hittat nya och vårdar de gamla. Har goa kusiner som jag kan hålla kontakten med och slipper det dåliga samvetet för att man inte ringer, bara att slänga iväg ett inlägg när man ändå är inloggad eller plocka upp dem på chatten. Perfekt, anser jag.
Ja, så var min bekännelse om mina vänner gjord.
Go natt!
Dag 6
Ja, vad skulle man göra?
Sitta och vänta?
Göra alla saker i panik för att hinna med allt?
Ha världens brakfest?
Jag tror att jag lutar mer åt att jag inte vill veta när den stunden är kommen oavsett om jag är frisk eller sjuk. Och om jag trots allt skulle få veta så skulle jag nog låta mina anhöriga få bestämma vad de vill göra med mej den dagen.
En mycket kort bekännelse men så är det.
Kram Majsan
Dag 5
Bam chicka wow wow
Nananannana
Mao mao mao
Och ditt hjärta hoppar
Chick chick tjut tjut
Det tar aldrig slut
Trallar för dej
För jag älskar dej
Så sjunger Mattheus för mej, det är kärlek det!!
En stark känsla som präglas av tillgivenhet och ömhet är SAOL:s beskrivning och det är väl en väldigt bra beskrivning på det. Kärlek kan vara svårt att sätta ord på. Kroppen reagerar ju på olika sätt vid kärlek, det pirrar i hela kroppen, man svettas, blir skakig, varm, kallsvettig, en del blir alldelses lugna. Kärleken till mina barn coh min älskade Peter gör att jag känner mej lugn och glad. Men visst kommer jag ihåg hur det var när jag träffade Peter för 17 år sen, snacka om pirr, svett, kallsvettig, varm å glad!!
Det enda som stämmer in på oss alla när det gäller kärlek är att den inte lämnar någon oberörd!
Dagens bekännelse är härmed slut!
Massor av kärlek till er!
Kram Majsan
Dag 4
Älskar verkligen att bjuda andra på mat. Tyvärr blir det inte så ofta som jag kanske skulle vilja. Mamma och Weronica bjuder jag ofta på lunch och då kan det bli allt mellan omelett, sallad, gratäng eller stekt ägg och bacon. Blir det som finns hemma eller som faller mej i smaken för dagen. Är jag inne i en bra period så planerar jag veckovis både lunch och middag men bestämer inte vilken dag vi ska ha vilken rätt utan det blir det osm vi känner för den dagen.
När det gäller festmat så bjuder jag gärna på något som jag inte bjudit på tidigare. Det ska gärna vara lättlagat och smaka kanongott. På Mattheus kalas för släkten så bjöd jag på Kycklinggratäng (receptet finns på min matblogg) och på kommande kalas för Mio, Moa och Mathilda blir det nog något av fläskfilë recepten. Fick ett nytt för nån dag sen som jag är väldigt sugen på att testa.
Jag gillar att exprimentera själv, tar lite av det som finns hemma och brukar sluta i succe. Blir ju gärna så när förväntningarna inte är så höga. Tycker mest om när det går snabbt och lätt att fixa till men ÄLSKAR verkligen långkoks kött. Kokt högrev med sur dillsås och potatis, bättre blir det nästan inte. Kan sitta och äta bara såsen och potatisen. Gillar när såsen är riktigt, riktigt sur. Va ett tag sen nu så det måste det bli nån dag.
Så om jag bjuder dej på käk så kan du förvänta dej nästan vad som helst, sallad, paj,grytor, soppor, gratänger, fågel, fisk eller mitt emellan....
Och som pricken över i:et en riktigt smarrig efterrätt...
Själv uppskattar jag maten bäst i gott sällskap, det kan rädda vilken middag som helst (nästan)
Dagens bekännelse är här med slut.
Kram Majsan
Ett undantag, brukar inte länka Youtube....
Dag 3
Mina föräldrar
Önskar att mina barn kommer känna samma sak för mej och Peter som jag känner för mina föräldrar.
Mamma - finns ingen som hon! Hon är lugn, saklig, omtänksam, glad, ärlig och väldigt sällan arg. Blir hon arg då är det allvarligt, då är det verkligen något som är fel. Gör gärna andra glada, vilken chef tex bjuder alla sina anställda (ca 60 st) på hemlagad mat flera gånger om året? Påsklunch till Påsk med allt man kan tänka sig på ett Påskbord. Sill å potäter med gräddfil coh gräslök, hårtbröd och ost, jordgubbar med grädde, till Midsommar. Kålsoppa och äpplekaka med vaniljsås till hösten. Jullunch till jul och gärna en liten julklapp till det. Ja säg mej en chef på denna jord som gör det för egna pengar, som förbereder detta på sin fritid och utan baktanke med det! Nä, tänkte väl det... jag vet ingen, ingen utom min ÄLSKADE, UNDERBAR MAMMA!! Detta har hon gjort i ca 25 år dessutom.
Det är få förunnat att få ha henne som vän. Även nu när hon inte längre jobbar utan är pensionär så har hon bjudit hem alla på lunch. Alla olika arbetsgrupper i olika omgångar.
Ja, jag skulle kunna skriva hur mycket gott om henne som helst. Kan inte komma på något irriterande med henne, inget negativ. Inte minsta lilla grej faktiskt, men som ni vet så har även solen sina fläckar men just nu syns de inte. Det skulle kunna vara så att hon är försnäll i vissa lägen, det skulle kunna vara hennes negativa grej. De gånger som hon skulle/borde säga nej men säger ja....
Pappa - usch nu kommer tårarna....
Pappa och jag hade erkligen något särskilt mellan oss. Kunde inte vara i samma rum nästan när jag bodde hemma under tonåren. Men när jag som 16 åring flyttade till Peter så fick vi distans till varandra. När Mattheus föddes så blev banden verkligen obrytbara. Vi käkade frukost tillsammans i 10 år, varje dag dock inte helgerna. Ringde varandra flera gånger om dagen. Han fanns alltid där när jag behövde hjälp (mamma jobbade ju). Han var min privat chaufför, mitt bollplank, den förste jag ringde för att berätta om barnens framsteg (om han inte var här och såg det själv), det var till honom vi ringde för att fråga om råd när vi inte visste hur man skulle göra (han var fruktsvärt allmännbildad), det var han som gjorde allt jopphejdi med oss när vi var små. Har så mycket att tacka honom för och jag är så glad och lättad över att jag faktiskt fick ge tillbaks en del när han förra hösten blev så svårt sjuk att han inte kunde gå ut, inte kunde laga mat själv. Då fanns jag där och hjälpte honom, från 8.30 på morgon till 19.00 på kvällen. Frukost, lunch, middag, posten, hämta saker, smörjde fötterna på honom, hämtade filt om han frös, vi tittade på tv:n, vi satt tysta och bara va men det gjorde inget för han var inte ensam. Hade jag vetat att han inte skulle finnas så länge till hade jag säkert velat gjort mer som han inte egentligen orkat så det var väl tur att man inget vet om vad som komma skall.
Han var stark som en oxe, stönig och en riktigt glad skit. Vi tänkte lika, inte så konstigt så mycket tid som vi tillbringade ihop, skrattade och skämtade. Han var en stor man med ett stort hjärta som tog stor plats så det är väl inte så konstigt att saknaden är så fruktansvärt STOR.
Ja, som ni förstår så betyder mina föräldrar oerhört mycket för mej och min familj. Och jag inser att det är fåförunnat att ha den rikedomen som det är att ha en tajt familj.
Dagens bekännelse är slut och tårarna rinner, strilar, forsar ner för mina kinder.
Ta hand om varandra och säg till dem du älskar att du gör det innan det är försent!
Sammanfattning 2010
Höll du några av dina nyårslöften?
Kan inte minnas att jag hade något.
Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Dog någon som stod dig nära?
Året var minst sagt tungt trots att jag själv blev mamma till mitt fjärde barn.
Är det något du saknat år 2010 som du vill ha år 2011?
Vilket datum från år 2010 kommer du alltid att minnas?
28/1 Moas födelse
5/2 Pappas begravning
Har du varit sjuk eller skadat dig?
Bröt svanskotan under Moas förlossning.
Inget man gör något åt tyvärr, kommer få leva med det eller så blir det bättre, ingen som vet.
Vad spenderade du mest pengar på?
Gjorde någonting dig riktigt glad?
Och att se hur starka våra familjeband är under krissituationer, det gör mej faktiskt väldigt glad. Jag vet att de finns där när man verkligen behöver dem och de vet att jag/vi finns här för dem.
Min mamma och mina bröder är oersättliga, vi har alla våra fel coh brister men när det gäller då finns de där.
Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2010?
Dancing on my own - Robyn
Aja sa lajka - Curt Haagers (barnen sjunger den hela tiden)
Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Sorg och glädje så tätt in på varandra
Vad önskar du att du gjort mer?
Fortsatt träna när jag var på g.
Hur tillbringade du julen?
Senare kom även grannen som jag bjudit in.
Blev du kär i år?
Moa kan verkligen få mej att gråta av lycka.
Man blir helt varm i kroppen när man ser syskonens samspel och glädje när de leker tillsammans.
Favoritprogram på TV?
Är inte fast i nån serie förtillfället.
Största musikaliska upptäckten?
Pernilla Andersson
Något du önskade dig och fick när du fyllde år?
Önskade mej pengar till körkort, va verkligen på g inombord för det, men det är snart ett år sen å har fortfarande inte tagit tag i det. Kanske när Moa börjar hos dagmamma, då kanske det finns lite tid.
Något du önskade dig men inte fick?
Tror inte det. Ville inte ha något, bara lugn och ro. God mat med familjen och det fick jag.
Hur skulle du beskriva din stil år 2010?
Peter och barnen. Mamma och syskon med familjer.
Gillar människorna omkring mej bättre.
Vem saknade du?
Kom hem för jag längtar efter dej.....
Flyter på
Ja, det är väl det minsta man kan säga att dagarna gör. Redan måndag den 3 jan 2011 (om några minuter) och Peter ska upp till jobbet imorgon så hela familjen sover "redan" utom jag då. Tyst och lugnt, annat har det varit den senaste veckan, då , vi släckt vid 02-03 och gått upp vid 11-12 och då menar jag hela familjen. Stora som små. Så jag tycker faktiskt att det är ganska skönt att komma tillbaks till lite mer normala tider.
Imorgon ska Mio och Mathilda sova hos min bror Magnus. Och kan bara säga att som så att barnen längtar. Hoppas bara att Mathilda inte blir dålig av allergin. Hon får ta tablett innan hon åker och sen får hon med sig också, men hon är lite orolig för det. Men det kommer säkert gå bra.
Sen har vi blivit bjuda på middag i morgonkväll till vänner som man träffar alltför sällan tyvärr. Ser fram emot det, skönt att slippa laga mat och umgås utanför våra väggar.
Peter jobbar på med badrummet/tvättstugan. Skitbra blir det, det värsta är att jag blir så sugen på att köpa grejer och fixa till men måste försöka tygla mej för jag vet hur det blir. Man köper saker innan det är klart och så hinner man ändra sig eller så är det fel. Så jag ska hålla mej!! Inte så mycket att fixa men lite små saker som olika förvarings burkar till tvättmedel, sköljmedel, klädnypor..... Nån fräsch plastväxt till fönstret, sopset, nya fräscha handdukar i samma färger inte hundra olika!! Och vi vet alla vart detta finns eller hur!! Precis den heliga butiken, kvinnornas Mekka, männens helvete (förutom Peter för han gillar allt våra resor dit) ja ni fattar IKEA!!
Nu ska jag lägga ut ett smarrigt recept på min www.msomimat.blogg.se kika in får ni se vad jag rekomenderar.
Kram Majsan
Dag 2
Hahaha kommer bli ett kort inlägg.
Jag 14 år, han 24 år och hette Andreas.
Ung, blind och väldigt kär.
Varade några månader innan han fick åldersnoja och dumpade mej.
Men han gjorde ett starkt intryck på mej och minns honom väldig väl än.
Han var inte den första, men den första STORA kärleken.
Det va dagens bekännelse det.
Kram Marielle
Dag 1
Marielle Thorin, 30 snart 31 år, bor i Åmål tillsammans med min själsfrende Peter och våra 4 goa barn.
Är en glad, öppen, lättsam, hjälpsam och vänlig själ som älskar att göra andra människor glada. Men kan vara väldigt långsint.
Är mammaledig med vår minsta, Moa 11 mån, men snart är föräldradagarna slut och arbetslösheten väntar. Har de senaste 7 åren jobbat med att rita kök och där har jag verkligen hittat mitt drömjobb!! Älskar verkligen det jobbet, att få hjälpa kunden att ta fram deras drömkök. Allt från den lilla budgeten till den enorma. Och sen få vara med under tiden fram tills man ser slutresultatet. Så jag håller tummarna för att jag får fortsätta med det.
Älskar att baka, laga mat, pyssla och spela tv-spel. Äger på de flesta spelen här hemma. Ja, kanske inte wii sport men som sagt de flesta andra. Blir lätt fast alldelses för länge i det tyvärr, men det går i perioder. Just nu väldigt lungt på den fronten, bara lite på barnens Nintendo ds....
Att vara mamma är det största och viktigaste för mej och många frågar hur jag hinner att pyssla, baka och fixa som jag gör och det enda jag kan säga är att jag är inte så duktig på att städa... Tror inte barnen tackar mej senare för att vi hade det så städat hemma när de var små. Att städa när man har småbarn är ju som att skotta när det är snöstorm liksom. Hinner bara bli klar innan det ser ut som skit igen. Så vissa delar av huset blir det inte så ofta städat på men vad gör väl det om hundra år....
Bättre lite skit i hörnen än ett rent helvete!!
Ja, det var väl en lite presentation av mej själv. Mer lär ni få veta under kommande 29 dagar.
Här skulle det passat med ett foto på mej men jag gillar inte kameran såvida jag inte står bakom....
Massa kramar
Majsan
